idag blev en sån där jobbig dag - med ångest och ont i magen och o-kula känslor som springer omkring och pickar en i huvudet hela tiden.

Som de små röda fåglarna i huvudvärksreklamen.

Livs-ångest idag.

Det låter för tragiskt när man ser det skrivet där ... det är mer (citerar en av mina bästa vänner Josefin :)) " Vad ska jag göra av mitt lilla liv?"

*Ångest Ångest* trots pepping av liten söt syster.

Det känns bättre när man fått hulkat, grinat, lipat och haft sig en stund men problemet hänger ju ändå kvar... det försvinner eller torkar inte som tårarna på kinden. Och det måste tas tag i. Men "var" börjar man..?

Vad är det man säger... "det är som en nagel i ögat"

...knäppt

Varför skulle man ha en "nagel" i ögat för egentligen? Grus eller damm eller... löklukt kanske... men en nagel... Har nån nånsin tappat en nagel i sitt öga?

Och har den varit kvar där och inte ramlat ut?

Nej fy, inga naglar. Jag har isåfall grus i ögat. 

Grus är också drygt.